lu.se

Ergonomi och Aerosolteknologi

Designvetenskaper | Lunds Tekniska Högskola

Denna sida på svenska This page in English

Resursförstärkt läkemedelsförsörjning inför kris, höjd beredskap och krig

Projekt 2017 - 2019

Tillgång till läkemedel är nödvändigt för i princip all hälso- och sjukvård, såväl i vardagen som vid kris, höjd beredskap och krig. Försörjningen av läkemedel har visat sig sårbar, till exempel genom en ökad frekvens av restnoterade läkemedel på global nivå, EU-nivå samt inom Sverige. Projektet hade sin utgångspunkt i den av regeringen (2015) återupptagna totalförsvarsplaneringen (civilt försvar och militärt försvar) och inkluderade försörjningen av läkemedel (human och djur), relaterande medicintekniska produkter, nutritionsprodukter och blod. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap finansierade projektet genom krisberedskapsanslag 2:4 och Socialstyrelsen var projektägare och beställare. Projektutförare var Institutionen för designvetenskaper, Lunds Tekniska Högskola, Lunds universitet.

Syftet med projektet var att i samverkan med berörda privata och offentliga aktörer skapa en enhetlig syn på vad läkemedelsberedskap innebär och hur en god kontinuitetshantering kan uppnås. Målet var att utveckla ett förslag till hur en redundant läkemedelsförsörjning i Sverige bör genomföras och fungera under minst en tremånadersperiod. Under genomförandet har komponenter i flödeskedjan identifierats, studerats och visualiserats i bilder till grund för en systemsyn på den nationella läkemedelsförsörjningen. Arbetsmetoden i projektet har inneburit att en hel försörjningskedja, utan tydlig systemägare, studerats ur ett aktörsperspektiv. Projektet bidrar med ny kunskap då liknande studier av komplexa försörjningskedjor inte tidigare har genomförts.

Resultatet visar att läkemedelsförsörjningen till Sverige är en del i ett globalt handelsflöde och att ansvaret för landets läkemedels-försörjning är uppdelat på ett stort antal privata och offentliga aktörer samt branschorganisationer. Det finns idag ingen myndighet eller aktör med ansvar för helhetssyn och systemsyn över området eller dess relaterande IT-system, och det ställs inga krav på kontinuitets-hantering inom området hälso- och sjukvård.

För den slutna vården finns krav på vårdgivarna att säkerställa tillgång till läkemedel även vid kris, höjd beredskap och krig, men det finns inga förtydliganden av vad ansvaret innebär eller vad som förväntas uppnås utifrån ansvaret. För den öppna vården, där läkemedelsförsörjningen sker via öppenvårdsapoteken, saknas motsvarande ansvar.

Det behöver även tydliggöras på vilket sätt nationella och regionala aktörer kan bistå varandra vid omfattande läkemedelsbristsituationer och hur prioritering och fördelning av resurser ska ske i kris, höjd beredskap och krig.

Projektet har resulterat i en rapport med följande innehåll:

  • Kunskapsunderlag med förutsättningar och förhållanden i den nationella läkemedelsförsörjningen, en fördjupning om krisberedskapen samt en internationell jämförelse med fokus på nordiska länder.
  • Förslag till hur en redundant läkemedelsförsörjning i Sverige kan genomföras och fungera under en tremånadersperiod, och där det under viss tid råder mycket svåra påfrestningar på samhället.
  • Vägledning för aktörers kontinuitetshantering i tre delar;
    • Kunskapsunderlaget (försörjningskedja utan systemägare),
    • Visualisering av respektive landstings valda försörjningsmodell
      (för eget vidare arbete),
    • Specifikt exempel på konkret arbete i mallar för kontinuitetshantering
      (i samarbete MSB).
Sidansvarig:

Kontakt

Eva Leth
projektledare
krisberedskapsstrateg, doktorand 
email: eva.leth@design.lth.se 

Åsa Ek
bitr projektledare
docent, universitetslektor