lu.se

Ergonomi och Aerosolteknologi

Designvetenskaper | Lunds Tekniska Högskola

Denna sida på svenska This page in English

Riskhantering

Exjobb inom området:

Framgångsfaktorer för att nå lärande för säkerhet inom hälso- och sjukvården

Hälso- och sjukvården är idag en komplex organisation och i den komplexiteten blir det ibland fel. Det är viktigt att sjukvården lär av dessa fel så de inte begås igen och nya fel istället kan förebyggas. Förändringsengagemang hos sjukvårdspersonal liksom deltagande av samtliga yrkesgrupper är centralt. Kravet på att sjukvård ska vara säkrare och pålitligare har ökat med åren. Detta arbete kallas för patientsäkerhet och i Sverige är avvikande händelser, dvs när någonting gått fel, det främsta redskapet för att arbeta med det. Trots att mycket tid och resurser läggs på att rapportera och analysera avvikande händelser är lite känt om huruvida sjukvården lär sig någonting av dem och i så fall hur.

Examensarbetet(-na) skulle fokusera på hur man kan skapa och utveckla ett organisatorisk lärande inom sjukvården. Kan rapporterade avvikelser analyseras på effektivare sätt? Hur tas åtgärdsförslag fram? Kan arbetet med att införa och implementera åtgärdsförslag stärkas och på vilket sätt? Hur kan det kontinuerliga patientsäkerhetsarbetet utökas och effektiviseras?

Kontakt: Åsa Ek, 046-222 80 45, asa.ek@design.lth.se

Utveckling av säkerhetskultur och/eller säkerhetshantering inom olika industrier och verksamheter

Säkerhet är dynamiskt och speciellt så i komplexa säkerhetskritiska verksamheter. När olyckor och incidenter är sällan förekommande i säkerhetskritiska verksamheter kan det ske en långsam och naturlig försämring av säkerhetsmedvetandet och en verksamhets beteenden kan börja driva mot säkerhetsmarginalerna. Säkerhetskulturen ses som en stark motriktad kraft i ett sådant händelseförlopp. Att ha ett fungerande säkerhetshanteringssystem likaså. Ett säkerhetslednings-system är en beskrivning av en verksamhets sätt att leda verksamheten så att man t ex lever upp till säkerhetskrav eller arbetsmiljökrav. Dock är det inte alltid så lätt eller självklart att utveckla en god säkerhetskultur eller ett välfungerande säkerhetshanteringssystem i en verksamhet. Det kan finnas olika typer av hinder som måste tas om hand och bearbetas.

Säkerhetskultur är ett mångfacetterat begrepp med många beståndsdelar. Faktorer som engagerat ledarskap för säkerhet, medarbetares delaktighet i planering för säkerhet, motivation för säkerhet och högt risk- och säkerhetsmedvetande ses ofta som centrala. En säkerhetskultur kan avspeglas som en kultur som är lärande, rapporterande och rättvis, dvs man har lyckats skapa en tillit mellan berörda parter så att risk- och säkerhetsrelaterade händelser, incidenter och avvikelser rapporteras utan rädsla och skuldbeläggande och diskuteras med en vilja att införa förbättringar. En säkerhetskultur upprätthåller god kunskap och kompetens för verksamheten, eftersträvar tydlig kommunikation, och implementerar funktionellt säkerhetshanteringssystem.

I många verksamheter handlar säkerhet om de anställdas säkerhet och arbetsmiljö men i andra verksamheter kan det även handla om säkerhet för tredje person.

Examensarbetena handlar om att identifiera och försök hitta lösningar för de utmaningar i arbetet med att uppnå en välfungerande säkerhetshantering och i att uppnå en god säkerhetskultur som kan finnas i en verksamhet.

Verksamheter kan vara: tillverkningsindustrier, processindustri, sjöfart, flygbolag, räddningstjänst mm.

Kontakt: Åsa Ek, 046-222 80 45, asa.ek@design.lth.se

Patientinformationsflöde i sjukvården - ett riskperspektiv

Kring varje patient som läggs in för operation på sjukhus förmedlas en stor mängd medicinsk information både mellan olika aktörer i det medicinska systemet och med hjälp av olika typer av informationssystem. Pålitlig och korrekt information är en förutsättning för att ställa rätt diagnos och att rätt medicinska åtgärder vidtas. Ibland kan besluten behöva tas snabbt och därför är en stabil och konsistent informationsöverföring viktig för patientsäkerheten.

Utöver det medicinska perspektivet finns även ett humant perspektiv på patientinformation. Patienten själv och patientens anhöriga ska informeras och informationen får inte vara missvisande eller kunna tolkas på ett felaktigt sätt.

Syftet med examensarbetet är att beskriva hur dessa informationsflöden fungerar, identifiera deras styrkor och svagheter samt föreslå förbättringar.

Examensarbetet passar bl a dig som går riskavslutningen på civilingejörsprogrammet.

Kontakt: christofer.rydenfalt@design.lth.se

Arbetsmiljöarbete i byggbranschen – regler och praktik

Byggsektorn är en sektor som är hårt drabbad av arbetsolyckor. Arbetsmiljöarbetet styrs genom krav och riktlinjer från Arbetsmiljöverket och EU, men det systematiska arbetsmiljöarbetet har ännu inte helt slagit igenom i branschen. Det finns brister i implementeringen av Arbetsmiljöverkets föreskrifter, brister i kunskap om arbetsmiljö samt om de verktyg som finns för förebyggande arbetsmiljöarbete. Man ser också att det på många organisatoriska nivåer saknas drivkrafter och kommunikation för en säker arbetsmiljö.

Man kan dra slutsatsen att det finns skillnader mellan vad som sägs i regler och föreskrifter angående ett byggföretags arbetsmiljöarbete och vad som i praktiken utförs i byggföretaget.  Examensarbeten kan fokusera på att ge ökad kunskap om hur arbetsmiljöarbetet ser ut på olika nivåer i ett byggföretag.

Frågeställningar att besvara i olika examensarbeten kan vara:
Utvecklingspotential för förbättrat arbetsmiljöarbete och för förbättrat utfall gällande arbetsskador och arbetsplatsolyckor?
Hur är riskuppfattningen och säkerhetskulturen inom olika yrkesgrupper i byggbranschen?
Vilka arbetsmiljöfunktioner finns på olika organisatoriska nivåer i ett byggföretag?
Utifrån dessa funktioner, hur ser beslutskedjor och kommunikationskedjor (uppåt/nedåt) ut? Fungerar dessa när det gäller arbetsmiljöfrågor?
Vilka glapp/skillnader finns mellan vad AVs m fl krav och riktlinjer säger om arbetsmiljöarbetet och vad som i praktiken utförs under ett byggprojekt?
Vad beror glappen på? (t ex lämpliga verktyg saknas, kunskap saknas, motivation, otydligheter finns osv) 

Kontakt: Åsa Ek, 046-222 80 45, asa.ek@design.lth.se

Sidansvarig: