lu.se

Ergonomi och Aerosolteknologi

Designvetenskaper | Lunds Tekniska Högskola

Denna sida på svenska This page in English

Projekt

Information om avslutade projekt samt länkar till rapporter finns under Publikationer.

De fysiologiska effekterna av en Indisk dryck 'buttermilk' under medeltungt arbete i ett varmt klimat
Efter sina fältmätningar blev Karin Lundgren intresserad vilka effekter kan ha en traditionell Indisk dryck "buttermilk" på utförande i värme. Vi är på väg att köra igång mätningar där man arbetar i värme under 3 timmar utan dryck (dehydrerad läge), med vattenintag var 20 minut och med buttermilk intag var 20 minut. Projektet är samarbete mellan vår enhet, livsmedelsteknik, arbetsmiljömedicin och idrottspsykologi.


Utrymning i långa trappor uppåt: Utmattning, gånghastighet och beteende
Det blir allt vanligare med byggnadsverk under mark, till exempel byggs det både fler och längre masstransportsystem idag än för 20 år sedan. Även om det finns likheter med vanliga byggnader innebär undermarksanläggningar oftast en ökad komplexitet som påverkar människors möjligheter till en säker utrymning vid brand. Bland annat förväntas människor kunna utrymma långa vertikala sträckor uppåt. Dagens metoder och modeller som används vid utrymningsdimensionering är inte utvecklade för detta ändamål, och beaktar till exempel inte det utmattningsfenomen som kommer att inträda när människor tvingas utrymma långa sträckor uppåt. Vidare har ansvariga för de få utrymningsförsök som faktiskt genomförts uppför trappor på 60/70-talet idag tagit avstånd från sina resultat på grund av bland annat förändringar i populationssammansättningen. Syftet med projektet är därför att i en serie utrymningsförsök studera och kvantifiera det förväntade utrymningsförloppet uppför trappor, med avseende på bland annat utmattning, gånghastighet och beteende. Målet är att öka tillförlitligheten i framtida utrymningsanalyser. Den tvärvetenskapliga mångfald som projektet präglas av med deltagare från både akademin och yrkeslivet kommer att säkerställa att en god ingenjörsmässig dimensionering av undermarksanläggningar kan göras i framtiden, för alla delar av samhällets medborgare. Projektledaren är Karl Fridolf från Brand, LTH. Vår grupp ansvarar för de fysiologiska mätningar.

COST Action TU1101: Towards safer bicycling through optimization of bicycle helmets and usage
COST Action TU1101 är en expertnätverk som fokuserar i att förbättra cyklingssäkerhet genom satsning på hjälmanvändning. Vi har mer än 45 medlemmar som representerar fler än 15 länder. EU COST Office finansierar projectet till oktober 2015. Målen med denna Action, som operera under akronymet "HOPE" (Helmet OPtimization in Europe) är:
- Öka vetenskaplig kunskap om effekter av cykelhjälmar för trafiksäkerhet.
- Sprida kunskapen till intresserade sidor, inklusive cyklister, myndigheter, tillverkare och forskare.
- Stimulera internationell samarbete inom området cykel säkerhet i trafiken och cykelhjälmar.

Utökning av databaser för kläder med isolationsvärde av icke västerländska plagg
Målet med den här forskningen är att utöka tillgängliga databaser över klädernas isolationsvärde som används i komfortstandarder ASHRAE-55 och ISO-9920. De databaser innehåller mycket få icke-västerländska klädesplagg. Projektet kommer därför att fokusera på kläder från områden med stor antal invånare. Relevanta kulturellt specifika kläder från Kina, Syd-Asien och Mellanöstern kommer att väljas, köpas in och testas. Om tidsramar tillåter kommer även kläder från Afrika testas. Data kommer, bland annat, att ligga i grunden för energibehovs-, uppvärmnings-, ventilations- och lyft konditioneringsberäkningar av byggnader, särskilt stora kontorsbyggnader och industrilokaler. Arbetet utförs i samarbetet med Loughborough University, UK och Cornell University, USA.

Termiska klimatets inverkan på människors hälsa, arbetsförmåga och välbefinnande under klimatförändringar
Den klimatfysiologiska forskningen har idag ganska bra metoder för att beskriva effekter på människan. Mycket av denna forskning har gjorts på friska, unga män, särskilt i militära sammanhang och i ett Europeiskt-Nordamerikanskt perspektiv. Mer specifik kunskap saknas om variation i påverkan mellan olika etniska grupper, mellan män och kvinnor och mellan unga människor och äldre. Arbetslivet men också olika kulturer ställer krav på exempelvis klädsel och beteende som på ett avgörande sätt påverkar den termiska belastningen i framför allt varma miljöer. Projektet koncentrerar på effekter av ökade omgivningstemperaturer på människan i redan varma områden och validering av gällande riskkriterier för värmebelastning på arbetsplatser.

Utveckling av en svettande termisk docka
fileadmin/eat/Termisk_miljoe/HeatTest3.wmvUnder senaste åren har svettande termiska manikiner blivit vanliga i forskningssammanhang. Däremot varierar mät och metodologiska principer mellan laboratorierna. Round robin tester har påvisat stora skillnader mellan olika manikiner och laboratorier. Vi utvecklar en mätmetodik som kan fungera med olika svettningsprinciper. Målet är att undersöka vilka faktorer som leder till skillnader. Sedan planeras en Round Robin test under noggrant kontrollerade betingelser. Humanförsök där olika typer av beklädnad används är på gång (klicka på bilden för att se kortfilm om försöket). Den metod som levererar mest relevanta sambandet till humanförsöks resultat kommer att föreslås som en internationell standard. Resultat kan också användas att validera och förbättra befintliga prediktionsmodeller för exponering till värme. Inom projektet samarbetar vi med en svensk tillverkare Taiga AB. Projektet delfinansieras av VINNOVA.

Brandmän: kläder och arbetsförmåga
Under flera år har vi genomfört studier på brandmän, deras kläder och utrustning i samarbete med Räddningsverket (nu del i MSB) och ArbetsmiljöverketRapporter med länkar för nerladdning kan hittas under publikationslistor. Olika större eller mindre projekt inom området och inom relaterade områden pågår fortfarande.

Kläder med egenskaper för aktiv uppvärmning och kylning 
Fasförvandlingsmaterial (phase change materials, PCM) används flitigt i industrier för uppvärmning och avkylning och har börjats användas mer och mer i textilier och kläder. För att smälta material behövs värme. På samma sätt avger flytande material värme då det stelnar. Processen används i kläder för att kyla eller värma användaren. Det mest kända PCM materialet är is som kräver stora värmemängder vid 0 °C för att smälta till vatten. Kylvästar med ispaket ger en stark kyleffekt. Andra PCM som smälter vid högre temperaturer, t.ex. vid 15, 32 osv. °C, finns. De material har oftast lägre värme/kyleffekt men är enkla att hantera och bekväma att använda. Vi undersöker värme/kyleffekten i olika typer av västar med olika smälttemperaturer i samarbete med TST Sweden AB. Projektet delfinansieras av VINNOVA.

Halk- och fallolyckor, friktionskrav och balansförmåga
Halk- och fallolyckor är allvarliga problem i arbetslivet, bland fotgängare och folk i allmänhet. Äldre människor är särskilt drabbade. I kall miljö ökar risken. Halkning var orsaken till 40-50 % av fallolyckorna som resulterade i arbetsskada i Sverige, UK och USA. Fallolyckor från höjd och i marknivå dominerar i olyckor bland tak- och byggnadsarbetare. Den största risken för halkning och fall är otillräcklig friktion mellan skor och stegyta. Detta i sin tur påverkas av omgivningsförhållanderna, material, sulans utformning osv. Biomekaniken vid gång spelar en viktig roll för att hålla balansen. AFA Försäkring beviljade 2 300 000 kronor till Chuansi Gao för att undersöka sambanden mellan friktion, balans och halk- och fallolyckor.

Testmetod för termiska egenskaper hos skor
fileadmin/eat/Termisk_miljoe/KuklaneEUROSHNET2008_A1.pdfEn Europeisk standard för skor EN ISO 344 (2004) provar deras skydd mot kyla genom att mäta temperatursänkning i skor när de flyttas från en varm till en kall miljö. Vi har visat att nästan alla yrkesskor klarar testet. Det är självklart att sandaler, nätskor och liknande inte ska användas i kyla. Problemet är att även skyddsskor som har lika låg isolation kan klara testet och kan därför klassificeras som skyddsskor mot kyla enligt EN ISO 20344. Det andra problemet är att testet är ett "pass/fail" test. Testet klarar inte att visa om skon skyddar vid +10 °C eller vid -10 eller vid -25 °C.

Därför föreslår vi en alternativ testmetod som baseras på en termisk fotmodell. Det finns redan information tillgänglig om isolation under torra förhållanden och relaterade användarkrav. Däremot behövs mer information om vad som händer vid användning då skon blir fuktig. För att ge användarna korrekt information behöver man studera sambandet mellan isolation under transienta förhållanden, fysiologiska reaktioner och komfort. Mätmetodens vidareutveckling ska inte bara utvärdera skodon för kyla (värmeisolation) men också för värme (den bästa ventilationen och lägsta motståndet för avdunstning). Erfarenhet från tidigare projekt om kläder(SUBZERO and THERMPROTECT) och termiska manikiner kommer till stor nytta även här.

Sidansvarig: