Den visuella miljön påverkar oss på flera sätt. Nästan hälften av oss är mer känsliga för visuella stimuli och får då i högre grad ögonbesvär, huvudvärk och belastningsbesvär. Det finns en direkt koppling mellan ögonbesvär och nack-/skulder besvär, om vi måste anstränga ögonen vid närarbete – ökar muskelaktiviteten i nacke, axlar och skuldror, vilket kan leda till smärta och besvär. Felaktig belysning kan leda till besvär med huvudvärk och ögonbesvär. Bländning från armaturer är det mest vanligt förekommande synergonomiska problemet ute på arbetsplatser, så fort en armatur/ljuskälla upplevs som för stark i förhållande till bakgrunden/omgivningen kan detta leda till besvär. Flimmer från armaturer, eller temporala ljusmodulationer (även kallat icke-visuellt flimmer) påverkar också vårt välbefinnande. En felaktigt utformad visuell miljö påverkar och försämrar produktiviteten samt orsakar subjektiva såsom ögonbesvär, huvudvärk och muskuloskeletala besvär. En synergonomisk riskbedömning är relevant för att få en hållbar hälsosam arbetsplats.

Synergonomisk riskbedömning

Sedan 2014 har det pågått forskning gällande synergonomisk riskbedömning vid EAT, finansierat av AFA försäkringar. En synergonomisk riskbedömnings metod har tagits fram i samarbete med forskare och praktiker inom olika områden såsom, ergonomi, belysning, ljus och arbetsmiljö.

Metoden är webbaserad och heter VERAM vilket står för Visual Ergonomics Risk Assessment Method. Denna metod har tagits fram i samarbete med personer från företagshälsovården. Det är framförallt ergonomer och arbetsmiljöingenjörer som har fått gå en kurs i synergonomisk riskbedömning och som sedan har utvärderat och testat metoden på några arbetsplatser. Genom detta arbete har vi fått fram en valid och reliabel metod. 

Metoden består av fem olika delar:

1. En subjektiv del där arbetstagaren besvarar en enkät med frågor om besvär såsom ögonbesvär, huvudvärk och muskuloskeletala besvär samt hur man upplever sin omgivning
2. En objektiv del med fysiska mätningar av belysningsstyrkor och luminanser
3. En objektiv riskbedömning av den visuella miljön delvis kopplad till rött (hög risk), gul (risk) och grön (ingen/låg risk) inom flera olika områden såsom ljusets distribution (indirekt/direkt belysning), belysningsstyrkan på arbetsområdet, bländning, arbetsobjektets/datorarbetets utformning, flimmer och arbetsställningar.
4. En återkopplingsdel där de subjektiva svaren diskuteras tillsammans med den objektiva riskbedömningen.
5. En sista del med åtgärdsförslag med fokus på åtgärder för belysningen, dagsljuset, arbetsobjektets utformning etc., men även remiss för glasögon eller andra belastningsergonomiska riskbedömningar.

Idag har vi ungefär 100 personer från företagshälsovården utbildade i synergonomisk riskbedömning i hela Sverige. För tillfället sker forskning med att ta fram en screeningversion av VERAM som kallas VERAMlight. Genom detta har vi kunnat hitta vilka objektiva risker som är mest relevanta för att få en hållbar hälsosam produktiv arbetsplats.

Uppdragsutbildning

För att kunna använda VERAM behövs en utbildning i Synergonomisk riskbedömning. Idag bedrivs en kurs i Synergonomisk riskbedömning vid Arbetsmiljöhögskolan vid Lunds Universitet. Läs mer om uppdragsutbildningen (PDF, 186 KB öppnas i nytt fönster)