Tillgång till läkemedel är nödvändigt för i princip all hälso- och sjukvård, såväl i vardagen som under svåra samhällspåfrestningar som kris, höjd beredskap och krig. Försörjningen av läkemedel har dock visat sig sårbar, exempelvis genom en ökad frekvens av restnoterade läkemedel på global nivå, EU-nivå och inom Sverige. 

Institutionen för designvetenskaper, Lunds Tekniska Högskola, Lunds universitet publicerade 2019 en studie av förhållanden gällande försörjningen av läkemedel (human och djur) med relaterande medicintekniska produkter och IT samt nutritionsprodukter och blod.

Studien genomfördes under projektet ”Resursförstärkt läkemedelsförsörjning inför kris, höjd beredskap och krig” (2017-2019), vilket finansierades av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) genom krisberedskapsanslag 2:4, och med Socialstyrelsen som projektägare och beställare.

Resultatet av studien visar att Sveriges läkemedelsförsörjning är en mycket liten del i ett globalt handelsflöde och att ansvaret för landets läkemedelsförsörjning är uppdelat på ett stort antal privata och offentliga aktörer samt branschorganisationer. Det visar också att det inte finns någon myndighet eller aktör som har ett ansvar för helhetssyn och systemsyn över området eller dess relaterande IT-system. Det finns inte heller krav på kontinuitetshantering inom området hälso- och sjukvård.

För den slutna vården finns dock krav på att vårdgivarna ska säkerställa tillgång till läkemedel även vid kris, höjd beredskap och krig, men det saknas ett förtydligande av vad ansvaret innebär och vad som ska uppnås genom ansvaret. För den öppna vården, vars läkemedelsförsörjning sker via öppenvårdsapoteken, saknas ett motsvarande ansvar.

Resultatet visar även på att det behöver tydliggöras hur nationella och regionala aktörer kan bistå varandra vid omfattande läkemedelsbristsituationer. Likaså hur prioritering och fördelning ska ske vid svåra påfrestningar på samhället. Studien bidrar med ny kunskap då liknande studier av komplexa försörjningskedjor inte tidigare har genomförts. 

Studien publicerades den 1 juli 2019 i rapporten ”Resursförstärkt läkemedelsförsörjning inför kris, höjd beredskap och krig Kunskapsunderlag”, med följande innehåll:

• Kunskapsunderlag med förutsättningar och förhållanden för Sveriges läkemedelsförsörjning, fördjupning om krisberedskapen inom området och en internationell jämförelse med fokus på nordiska länders försörjningslösningar.
• Förslag till hur en redundant läkemedelsförsörjning i Sverige kan genomföras och fungera under en tremånadersperiod, och där det under viss tid råder mycket svåra påfrestningar på samhället.
• Vägledning för aktörers kontinuitetshantering i tre delar:
  • Kunskapsunderlag om komplex försörjningskedja utan systemägare,
  • Visualiserade, ej publicerade, underlag gällande respektive landstings valda försörjningsmodell för eget vidare arbete med kontinuitetshantering,
  • Specifikt exempel på användning av mallar för kontinuitetshantering i samarbete MSB (se MSB verktygslåda/kontinuitetshantering).

Syftet med projektet var att i samverkan med berörda privata och offentliga aktörer skapa en enhetlig syn på vad läkemedelsberedskap innebär och hur en god kontinuitetshantering kan uppnås. Målet var att utveckla ett förslag till hur en redundant läkemedelsförsörjning i Sverige bör genomföras och fungera under minst en tremånadersperiod.

Mer än trettio sakkunniga inom olika berörda professioner deltog i projektet. Genomförandet innebar att komponenter i flödeskedjan identifierades, studerades och visualiserades för en systemsyn på Sveriges läkemedelsförsörjning. Arbetsmetoden innebar att en hel försörjningskedja, utan tydlig systemägare, kunde studeras ur ett aktörsperspektiv.